En kvar att leva på-kalkyl hjälper dig att jämföra bostäder och lån utifrån hur mycket pengar som återstår varje månad. Det lägsta bostadspriset ger inte alltid mest utrymme i vardagen. Avgift, ränta, amortering och resor till arbetet påverkar också ekonomin. För att jämförelsen ska bli rättvis behöver du räkna med samma inkomster, vardagsbudget och antaganden om framtida kostnader för båda alternativen.

Jämför kvar att leva på med samma förutsättningar

Börja med hushållets inkomster efter skatt och dra sedan av utgifterna för varje alternativ. Använd samma belopp för mat, kläder, försäkringar och andra vardagsutgifter i båda beräkningarna. Annars kan skillnaderna i resultatet bero på hur du har räknat snarare än på bostäderna. Om två vuxna tillsammans får ut 42 000 kronor ska den inkomsten ligga fast i jämförelsen. Ta också med befintliga lån och återkommande betalningar. En avbetalning på 900 kronor försvinner inte för att den nya bostaden har lägre månadsavgift.

Skilj bankens kalkyl från din egen budget

Bankens kreditprövning och din hushållsbudget fyller olika funktioner. Banken använder ofta schabloner för levnadskostnader och en kalkylränta för att pröva om du kan betala även vid högre räntor. Din egen budget bör visa dagens faktiska utgifter, kompletterad med en separat beräkning för ett läge där kostnaderna ökar. Ett godkänt lånebesked betyder alltså inte automatiskt att boendet passar dina prioriteringar. Vill du kunna spara 3 000 kronor varje månad behöver du avsätta det beloppet i jämförelsen, även om sparandet inte räknas som en fast kostnad i bankens modell.

Ställ bostadens hela månadskostnad mot alternativet

Två bostäder med samma pris kan lämna olika mycket kvar i plånboken. För en bostadsrätt behöver du granska månadsavgiften, vad som ingår och föreningens ekonomi. För ett hus behöver du bland annat räkna med uppvärmning, vatten, sophämtning, försäkring och pengar till löpande underhåll. Ta även med parkering och bredband, och kontrollera att samma slags utgifter finns med för båda bostäderna. En lägenhet med 1 500 kronor högre avgift behöver inte bli lika mycket dyrare totalt om värme och vatten ingår där men betalas separat i den andra bostaden. Be om underlag för utgifterna innan du räknar.

Bedöm ränta och amortering var för sig

Räntan är en kostnad för lånet, medan amorteringen minskar skulden. Båda påverkar hur mycket pengar du har tillgängligt under månaden. Ett alternativ med större amortering kan därför lämna mindre pengar till vardagen trots en lägre ränta. En procentenhets högre ränta på ett lån på 2 000 000 kronor innebär exempelvis cirka 1 667 kronor mer per månad före eventuell skattereduktion. Hantera skatten på samma sätt i båda beräkningarna. Utan jämkning bör du inte räkna en möjlig framtida skattereduktion som pengar du har tillgång till varje månad. Din Budgetguide behöver du hålla uppdaterad med aktuella räntebetalningar och amorteringar för att jämförelsen ska spegla pengarna som faktiskt lämnar kontot.

Låt kvar att leva på visa skillnaden mellan lägen

Ett billigare boende längre från arbetet kan innebära dyrare resor. Räkna därför på hela förändringen, inte bara på bostadens utgifter. Om hushållet behöver bil i det ena alternativet ska försäkring, skatt, service, däck, parkering och drivmedel finnas med. Ta också hänsyn till finansiering och värdeminskning, men skilj på löpande betalningar och kostnader som inte dras från kontot varje månad. Undvik samtidigt att räkna samma utgift två gånger. För kollektivtrafik använder du biljettpriset för den aktuella sträckan. Kvar att leva på kalkyl kan visa hur marginalen förändras om resorna kostar 1 200 kronor mer per månad. Restiden syns inte i kronor, men kan ändå väga tungt när du väljer bostad.

Pröva alternativen när utgifterna ökar

Jämförelsen blir mer användbar om du testar hur ändrade förutsättningar påverkar ekonomin. Räkna först på dagens läge. Pröva sedan exempelvis högre ränta, höjd månadsavgift eller en period med lägre inkomst. Ändra gärna en post i taget så att du ser vad som gör skillnad. Om alternativ A lämnar 4 000 kronor efter alla planerade utgifter och alternativ B lämnar 1 500 kronor blir marginalerna tydliga när ytterligare 2 000 kronor ska betalas. Fundera också på vilka utgifter du faktiskt kan minska. En besparing som bara fungerar på papperet hjälper inte när räkningarna ska betalas.

Hur mycket behöver vara kvar varje månad?

Det finns inget belopp som passar alla hushåll. Behovet beror bland annat på hur många ni är, hur stabila inkomsterna är, bostadens skick och vilka utgifter du redan har dragit av. Ska pengarna som återstår räcka till mat, resor och kläder? Eller är allt sådant redan betalt? I det senare fallet kan överskottet gå till exempelvis sparande och en reserv för oväntade utgifter. Utgå från kontoutdrag för flera månader och fördela årsutgifterna över tolv månader. Var sedan tydlig med vad beloppet som blir kvar ska täcka. Då undviker du att jämföra två överskott som ska räcka till helt olika saker.

Vilket alternativ passar när marginalerna är små?

Om båda alternativen lämnar lite pengar kvar behöver du titta närmare på de fasta betalningarna och vilka kostnader som kan förändras. Bostadspriset säger inte allt. Ett boende som kräver ett mindre lån kan ändå ge sämre handlingsutrymme om du behöver bil och snart måste betala för underhåll. Det blir särskilt kännbart om sparkontot töms vid köpet. Kontrollera därför hur mycket av besparingarna som finns kvar efter kontantinsats, flytt och andra utgifter i samband med köpet. Om inget alternativ ger utrymme för nödvändiga utgifter och en rimlig reserv behöver du även räkna på en billigare bostad, en mindre lånesumma eller ett senare köp.